One Tree Hill, krokodiler och operationer

Under skolovet har Pernilla och barnen fortsatt att åka på utflykter. En dag besöktes Cornwall Park och One Tree Hill, som är en fin park i stan. Självklart även den en gammal vulkan som vi gick upp på med fin utsikt över hela staden. På One Tree Hill finns inte längre det berömda ensamma trädet kvar tyvärr. 1999 vandaliserades trädet så att det dog och fick tas bort år 2000. Barnen var mycket fascinerade över detta, så vi fick ställa många frågor till dem på visitor-center. En god glass i parken avslutade denna utflykt.

På torsdagskvällen gick Pernilla ut med en nyvunnen svensk kompis på en tillfällig bar med svenskt tema - Rekorderlig pop-up bar. Vi stod i kö ett bra tag så det var skönt när vi kom in i den svenska barrskogen och fick ta oss en varm äppelglögg och äta köttbullar! 

Fredagskvällen och lördagsmorgonen spenderades på fotbollsplanen med Lukas som spelade match för Takapuna Football Club. Mycket uppskattat trots förluster.   

I dag söndag har vi besökt ButterflyCreek, med massor av fjärilar i en tropisk miljö. Där fanns även reptiler, små och stora krokodiler. Vi fick se när de matade krokodilerna och barnen fick även möjlighet att klappa de små krokodilerna. De hade också en liten farm på Butterfly Creek, med getter, kaniner, lamm, höns, åsnor med mera. Stella satt länge och klappade kaninerna och ville inte alls åka hem… I morgon börjar skolan igen efter två veckors vinterlov.

Isak spenderade helgen på sjukhuset och hade sin första helg-jour. När man arbetar som operationsjour betar man av akutprogrammet från tidig morgon till fram på kvällskvisten. Man opererar inte på sena kvällar eller nätter om man inte absolut måste. På den positiva sidan bör nämnas att du som ortoped opererar. Avdelningen sköts av en House officer som fixar med mediciner, papper, blod- och salt-värden. På lördagen opererade den svenske ortopeden en patient från Tyskland, narkosläkaren var från England, op-syrrorna var från Kina och Australien. Skadepanoramat består av samma höftfrakturer och fotledsfrakturer som lappas ihop på liknande vis som i Sverige. Man gör inte bort sig om man kommer från den svenska op-skolan. Tyvärr har det än större besvär med diabetesfötter här, folk utifrån öarna som kommer till Nya Zeeland har inte koll på att man inte kanske ska eller bör hälla i sig 2 liter Coca-Cola om dagen, där av en epidemi av typ II diabetes med alla dess komplikationer.

Utsikt från jourrummet

Nya utflykter

I söndags kom äntligen Isak hem efter fem dagar i Queenstown. Vi åkte och hämtade honom på flygplatsen och passade sedan på att åka söderut när vi ändå var en bit på väg. På dagens schema stod Manukau Heads. Vägen var slingrig och riktigt fina Nya Zealändska landskap längs vägen. Väl framme vid fyren kikade vi ut över Aucklands inlopp från väst, Manukau Harbour. På vägen tillbaka stannade vi i Awhitu Regional Park och Hamiltons gap – fina ställen. Hemåt med middag i Waiuku och Nya Zealands äldsta hotell – the Kentish Hotel. 

De senaste dagarna har sedan passerat med en hel del aktiviteter för att hålla barnen sysselsatta under lovet. Måndagen tog vi en kort utflykt till Devonport och North Head som är en gammal vulkan med utsikt över Auckland. Därefter Navy Museum som var lite kul, framför allt för Lukas. På eftermiddagen spelade vi fotboll med en kompis till Lukas. 

På tisdagen var vi en sväng till bibblan för lite gratis WiFi och sen Inflatable World (typ Busfabriken) på eftermiddagen. På kvällen tog vi alla en liten promenad ner på stranden för att titta på det fina månskenet.   

Navy museum

Inflatable world

Idag, onsdag, har vi i princip varit hela dagen på MOTAT (Museum of Transport and Technology). Mycket aktiviteter för barnen att prova på och några shower som aktiverade barnen gjorde besöket lyckat! 

Queenstown

Varje år har Nz's shoulder society ett årsmöte och i år arrangerades det av kollegorna på sydön. Flög ner på onsdagen, tog 1,5 h från auckland, och möttes under landningen av spektakulära vyer. Höga  snöklädda berg och och där emellan turkosa fjordar som trängde sig in mellan bergen och präglade landskapet. Dessa veckor är det skollov på nz vilket betyder att många drar sig söderut för skidåkning. Konferensen och boendet var förlagt till Millbrook vilket visade sig vara en lyxig anläggning omringad av golfbanor och höga berg.

Första dagen var relativt lugn, en produkt-sponsrad genomgång av Nz's register följt av ledig eftermiddag. Gick en sväng kring området, tränade lite styrka, simmade 2 km, bubblade utomhus och bastade innan det var dax för en välkomst drink och middag på Bozwana restaurang inne i Queenstown. 

Torsdagen var fullspäckad med lokala och internationella föredrag, ffa senaste kring axelproteser. Tog det lugnt på kvällen, strosade en tur inne i Queenstown. Fullt med skollediga ungdomar. 

Fredagen innehöll mer mjukare föredrag kring biceps, pect.major och cuffkirurgi. Ledig eftermiddag åkte jag o fyra andra med på en SnowShoeing tour. Ngt oförberedd i lågskor och utan solbrillor bländad i det fina vädret. Upp till skidområde och sedan gick i upp via pisten, förbi och till ett snöbeklätt område med fina vyer. Hade inte gjort ngt om vi stegat lite högre upp, men det var svårt om skulle hålla ihop gruppen. Gym och sedan middag och en öl i klubbhuset. 

Lördagen mer axelortopedi med bidrag från Australien, USA och Tyskland. På kvällen åkte vi en ångbåt från Queenstown, ut på sjön och till en restaurang. Cool erfarenhet. Lamm och olika Nz viner. Trevligt, plus lite networking, erbjuden ett jobb.....

Första lovveckan

Den första av två skollovs-veckor har passerat. De första tre dagarna var Lukas på fotbollsskola på förmiddagarna. Fin plan, fint väder och bra träningar! Han tyckte verkligen det var toppen, men var helt slut i benen efter den tredje dagen. Det avslutades med lite korvgrillning (som jag avstod denna gång…) och prisutdelning till några spelare som kämpat väl under de tre dagarna. Lukas fick ett pris och blev överlycklig över några affischer, vouchers till McDonald’s och en godispåse! Jag och Stella passade på att åka på några småutflykter tillsammans när Lukas hade träning.

Torsdagen spenderades på Kelly Tarlton’s sea life aquarium. Hajbuss från stan och sen var vi framme. Pingviner, maneter, rockor, diverse fiskar, hajar och sjöhästar fick vi se. Extra intressant var det såklart när djuren matades, speciellt hajarna som handmatades av dykare i hajtunneln. Kvällen hemma blev sen inte riktigt som planerat. Tvättmaskinen pajade och vattnet fick försöka tömmas och de dyblöta, icke-tvättade kläderna försökte hängas upp lite här och var i lägenheten med heltäckningsmatta…

Dagen efter blev det därför en lugn morgon och samtal hit och dit. På eftermiddagen kom en reparatör som snällt konstaterade att det inte var mitt fel att maskinen pajat! Vi får se när vi kan få maskinen lagad alt. utbytt. På kvällen poppade vi popcorn utan att brandlarmet gick!

Idag vaknade vi lagom tidigt och jag hann köra ett pass i gymmet innan frukost och utflykt. Var lite osäker på vädret först, men solen kom fram och det såg ut att bli en fin dag. Jag bestämde att vi skulle ta oss till Auckland Zoo, lite lätt nervös över att köra bil ensam med barnen, över Harbour bridge, genom stan till ställen jag inte hittar till. Men det gick riktigt bra och vi kom fram utan felkörningar. Väl inne på Zoo hade vi en fantastisk dag! Många djur och fina miljöer. Höjdarna var nog, tiger, lejon och hippopotamus. Efter sju timmar körde vi hem - nästan på rätt avfart. I morgon ska vi hämta Isak som varit i Queenstown i fem dagar.   

Fina meloner & högt vattenfall

Med vår Ford trasslade vi oss på lördags morgon genom Auckland och österut. Tog sikte på Half moon bay, vilket visade sig vara en lugn förort med fina promenadvägar längs vattnet. Sedan åkte vi ut på en utsiktsudde, Musick point. Hisnande stuuuuup och även om barnen försökte så lyckades de inte trilla ner.


Efter medhavd lunch styrde vi vidare mot en lång fin strand fylld med snäckor - Bucklands beach. Barnen var badsugna men hade tidvattnet emot sig, så vi tog en glass istället. Innan vi åkte hem tog vi oss till Mellons bay, där barnen fick bada. Iskallt i vattnet! På vägen hem passade vi på att storhandla när vi nu slapp bära. Dusch, bastu och mat innan vi skypade med avlägsen familj vänner.  

Regn och vindbyar väckte oss på söndagen, men vi bestämde oss ändå för att åka till västkustens svarta surfstränder. Ca 1 timme genom ett naturreservat och över en bergskedja från Takapuna innan man är framme. Mäktig vy mötte oss när vi blickade ner mot Piha Beach.

Väl nere vid havet parkerade vi bilen och gick ner på stranden. Till vår glädje var det ett gäng med ungdomar som tog surflektioner, så vi ställde oss och beskådade. Mitt på stranden ligger Lions Rock och när det finns ett hinder ska det bestigas. Som tur var fanns det en stig som tog oss nästan hela vägen upp. Fantastiska vyer.

Reseledaren hade läst på, så efter några maffiga pannkakor på ett lokalt fik, parkerade vi bilen för att ta stigen upp mot Kitekite Falls. Lagom jobbigt för familjen, 2,6 km upp till vattenfallet med en stigning på 150 meter. Stigen gick genom en regnskog med flera meter höga ormbunkar och tät skog. Belöningen var total när vi kom upp till vattenfallet. Vi lyckades ta oss upp och ner utan några större missöden. Sedan tog vi en passage söderut, via ett mall och hem. Hela gänget var trötta efter en fart fylld helg.

Bilköp och Pippi Longstocking

Fastän vi bara har varit här i tre veckor känns det som längre. Antar att det är för att vi har skapat oss en rutin. Arbetet för Isak varierar. På måndagen assisterade jag på en revisions operation. Det tog 6 timmar att ta ut en gammal axelprotes som hade slitits ner. Plast och metalldelar låg i mjukdelarna. Första jourkvällen på måndagen var lugn men mest för att man kan delegera till de juniora läkarna som försöker komma till på operation och skapa sig erfarenhet tillräckligt för att bli accepterade till det ortopediska träningsprogrammet. Nationell urvalsprocess varje år och det antas bara 6 av det ca 30 juniora läkarna. Många har försökt att komma med i 3-4 år och många blir aldrig antagna.

Inhandlade en cykel för att underlätta transport till arbetet och ny hjälm då det är lag att man måste ha skydd för huvudet när man är ute och cyklar. En av de engelska Fellowsarna har försökt att bli av med sin bil och vi tvekade först, men sen slog vi till.  Så nu äger vi en Ford Mondeo, 2006 års modell. Det känns bra, nu kan vi vidga våra resmål och möjligheterna i vardagen och på helgerna bli fler. Vi tar sikte på de långa och svarta lavastränderna på västkusten som annars är svåra att nå. Skönt för hemmafrun också som börjar få långa armar av alla matinköp.

Tisdagen fick en av överläkarna en dotter, vilket tydligen var en giltig anledning till att inte komma till arbetet. Min Consultant berättade att hans hustru hade fött deras barn planerat med kejsarsnitt så att han inte skulle missa någon operationsdag… Pappaledighet? Detta betydde att jag fick ta över ”vår” axelsal och börja. Det var bra och kändes lite pirrigt. Arbetsfördelningen är lite annorlunda här, operatören är mycket mer aktiv i upplägg och steriltvättning hemma. Men jag lyckades navigera mig igenom utan några större katastrofer. Två cuffar och en omvänd protes blev det.

Onsdagen var hemsk, mottagning med 37 patienter på förmiddagen och ytterligare ett tjugotal på eftermiddagen. Dock en trevlig lunch med min Consultant. Lukas och soccer-mom, Pernilla, var på fotbollsturnering med skolan. De spelade fyra matcher och kom på delad tredjeplats. Rektorn var med och hejade och höll ordning på barnen. Lukas tyckte det var toppen att få spela fotboll igen. Som bonus satte Pernilla i sig en förgiftad korv till lunch och spenderade småtimmarna med huvudet i toastolen och på badrumsgolvet.

På torsdagen följde Isak med till ett privatsjukhus och var med på sex axeloperationer. Repetition är bra och nyckeln till kunskap. Önskar dock att man skulle kunna få hålla lite mer i grejerna. Tre bicepstenodeser, ASD, cuffar och en Homan. På kvällen visade Stella sina simkunskaper för en simlärare, så nu ska hon gå i en simgrupp med start om två veckor. 

Fredagen är forskningsdag och frivilligt om man vill vara med på akutprogrammet.  Med tanke på att det ”bara” var höftfrakturer på schemat fick det bli simning och lunch med hustrun.  Idag var det även skolavslutning, light, den andra av fyra terminer var slut, så nu har barnen vinterlov i två veckor.  Lukas uppträdde med sin kör och sjöng med i det han kunde. Pernilla och barnen gick på Pippi Långstrump teater som spelas här under några veckor. Tänk att vi åkt runt halva jordklotet för att se på Pippi Longstocking och Mr Nelson! Isak passade på att gå på bio.

Utflyktshelg

Lördagen tog vi en buss till Mission bay som ligger i östra Auckland. Ett fint område längs havet med en promenad och ett gäng kaféer. Vi gick ett flertal km längs havet, ibland på stenar och strand och ibland på stigen. Lukas passade på att trilla i en gyttjepöl och fick gå resten av dagen i långa byxor och tröja.

Från Mission bay passerade vi St Heliers bay, fortsatte upp mot Ladies bay och vidare ut mot udden som hette Achilles point. 

Achilles point

På eftermiddagen började det blåsa upp med följd att det snart vimlade av kitesurfare. Ny buss in mot stan och flanerade bort mot Silo park enligt önskemål från barnen. Hemma igen, trötta i benen efter en lång dag. Lukas och jag körde ett pass i gymmet och bastade före middagen. 

Söndagen lovade bättre väder så vi åkte till den blott 600 år gamla vulkanön i öster. Rangitoto ses från de flesta platserna i Takapuna och Auckland. Stigningen på 259 m och de 2,5 km avverkades på en timma. Landskapet växlade mellan lavasluttningar och regnskog. När vi väl kom upp kunde man se mestadels av östkusten kring Aukland och flera gröna vulknöar i stadens skärgård. 

Från toppen kunde man gå en stig längs med kraterkanten. Magnifikt. Det fanns även grottor som man kunde gå in i men utan de rekommenderade ficklamporna kom familjen inte så långt. 

Efter att ha ätit våra lunchlådor åkte vi tillbaka till Devonport. Barnen lekte i en lekplats och sedan fylldes det på med frusen yoghurt innan vi rullade hemåt. Väl hemma tog vi oss varsin löptur längs stranden och bastade med barnen. Isak tog sitt första dopp i stilla havet. 

Dr eller Mr?

Efter en vecka i ett utpräglat Nya Zeeländskt & anglosaxiskt system med papper och medarbetare över allt är man tacksam att hålla ett par dagars paus. 

Detta landet har flera olika sjukvårds-system och ersättningsmodeller som är ganska svårt att penetrera. Alla är berättigade till behandling vid eller efter en olycka, där staten betalar behandlingen och ger även ersättning för sjukfrånvaro. Men om man har en förslitningsproblematik, ex artros, betalar staten för operationen men inte någon sjukskrivning. Detta resulterar i att sjukhusen tar hand om de större och allvarligare trauma fallen och många av de degenerativa åkommorna, medan den privata sektorn absorberar resten. Många patienter har även en privat försäkring i det fall där staten inte betalar för behandling eller där man vill ha privat hjälp hos en specialist som man själv vill/kan välja.

Tack och lov har de ett ganska bra och modernt journalsystem med integrerat röntgensystem. Svårt med alla meduciner, lappar och rutiner.  

Alla ortopeder arbetar 1-2 dagar i veckan på ett offentligt sjukhus och sedan 3-4 dagar privat. De tjänar mycket pengar privat men vill behålla kontakten med de offentliga institutionerna för att bibehålla ett kollegialt nätverk och tillåtas operera de något större operationerna. På grund av Nz är ett litet land måste man efter sin residency åka ut på specifika fellowships för att subspeciallisera sig innan de kan få en överläkartjänst (consultant) och sedan kunna öppna upp en lukrativ business. 

Det offentliga sjukhuset där jag gör mitt fellowship på har 10 överläkare på pappret men de syns bara till 1-2 dagar i veckan. Kliniken sköts till stor del av de juniora (akuten) och seniora (operation) ST-läkare. 

Mina veckor är snarlika med akutoperatör på måndagar, med allt från fot/handleder till komplicerade axelprotes revisioner. 

Tisdagar är elektiva axel-armbågsoperation. 

Onsdagar är det överläkarens mottagning, men denna veckan kom han inte så jag fick ta den själv (?). 

Torsdagar följer jag med ÖL till hans privata klinik för att assistera med operationerna. Bra dag denna veckan med 6 axeloperationer, cuffar och bankart primärt. 

Fredagar börjar kl 07:00 och då samlas alla och en ÖL håller, tillsammans med sin fellow/resident, en genomgång av ett case eller område. Bra kritisk undervisning där man bör vara förbered för att inte bli grillad. Resten av fredagen är vikt till forskning. Jag har blivit tilldelat ett projekt med en av residenterna ang fixationen av distala bicepssenerupturer. 

Jour har man ca en kväll i veckan och en helg varannan månad. 

Helgen blir, beroende på vädret, vikt åt utflykter i närområdet. 

Skoldisco

Mycket händer i anslutning till skolan för barnen. De kämpar på och förstår mer och mer - mycket med hjälp av gester och teckenspråk! De får också extra undervisning i engelska vid flera tillfällen per vecka tillsammans med andra elever som inte har engelska som första språk. Det känns verkligen generöst att skolan erbjuder detta!

Igår tog Lukas med en kompis hem och han lyckades förklara reglerna på Uno… :) Stella har hittat en tjejkompis i en annan klass vars mamma kommer från Sverige, så hon tycker att det är skönt att bli förstådd någon gång i alla fall. Lukas var med på skolans fotbollsträning i onsdags - självklart iklädd Astrio-kläder. Nästa vecka är det skolturnering som han ska få vara med på. Idag var det även dags för kör för Lukas. Flera från hand klass är med så han tycker det är kul. Sen att de bara övade på Massachesetts spelade inte så stor roll!

I kväll var det skoldisco – de firade 4th of July och då självklart amerikanskt tema. Barnen såg verkligen fram emot detta och vi köpte biljett och de fick pengar för att köpa popcorn och dricka i baren. De hade en jättekul kväll som avslutades med danstävling. Lukas var med och vann i sin årskurs! Han blev så glad och vi är så stolta att han vågade ställa upp!

I veckan har hemmafrun sysselsatt sig med att fortsättningsvis vara med mycket i skolan för att hjälpa barnen. Hon har även hunnit springa lite på stranden och simmat. En del fix kring internet, bil, bibliotekskort mm har också tagit lite tid. Än så länge har jag inga problem att fördriva tiden…