Northland

På juldagen - ahhhh ska vi byta hotell nu igen. Ahhhh. Det är kul hela tiden att åka bil på små vägar och ytterligare en strand, utsikt eller blomma. I vilket fall åkte vi med en baktung Ford till Doubtless bay, stannade i en öde fiskeby, Mangonui, och beskådade en historisk Maurisk plats. Vidare förbi Coopers beach för att landa i Cable Bay's Driftwood Lodge. Strandnära hak med utsikt över bukten. 

Aladdinask från fam Winkler smakade gott!

Efter bad och lunch vägledde reseledaren oss till Rangiputa beach, för att se fin, vit silikon-pipsand. 

På morgonen åkte vi till Kaitaia och klev på en bokad busstur som skulle visa oss runt i norr. Vi började turen med att köra ner på stranden och 90 mile beach, där man beroende på väder, vind och tidvatten kunde köra bil på. Denna välkända kuststräcka är populär för fiske och andra outdoor aktiviteter. 

Efter att ha kört i 90 knyck i ungefär en timme svängde bussen inåt land och körde upp i en åfåra. Skumpigt värre. På sikt hade vi sett stora sanddyner och när vi kom fram tog busschauffören fram ett gäng pulkor som vi sedan kunde använda och åka ner för sluttningarna med. Kul men vissa fick sand överallt.

Bussen svängde av beach highway och vi tog 1:an vidare norrut. Lunchstop på en fantastisk surfstrand, Tapotupotu, med jämna 2-3 m vågor som rullade in. Isak struntade i lunchen och bodysurfade istället.

Nästa stopp var Nya Zeelands norra udde, Cape Reinga, där Tasman sea och Stilla havet möts. Storslaget landskap och en massa Mauri historia. Enligt legenden lämnar själarna Cape Reinga genom Pohutukawa trädets rötter ner mot havets botten och bort till Three Kings Islands som vi skymtade på horisonten. 

Cape Reinga

Från toppen av Nz blev det mer en transportsträcka, med ett stopp på ett glasställe, tillbaka till bilen. Vi fyllde upp matkassarna och bilen med bensin innan vi sökte upp vårt boende i Ahipara och Bayview Motel, Shipwreck bay. Grillad kyckling och pasta blev uppladdningen inför kvällens touch rugby match på stranden. 

Lite morgonjogg på stranden innan frukost för oss båda, sen vidare söderut längs västkusten. Kringelikrokväg över en timme innan vi kom fram till en bilfärja. Vi körde sen till Opononi för en lunch med fin utsikt över Hokianga Harbour och de gigantiska sanddynorna. 

Nu skulle vi ta oss vidare genom Waipoua Forest och de gigantiska kauriträden. Vi stannade till på två ställen för att se de enorma träden (King of the Forest & Lord of the Forest). Det var en häftig djungelpromenad. Efter mycket körande denna dag landade vi till slut på Baylys beach och vårt boende för natten. Det visade sig att där fanns pool, så kvällen var räddad - barnen i poolen och föräldrar i solstol med bok och utsikt över solnedgången!

Inte mycket stod på programmet denna dag förutom att ta sig hem till Auckland. Men en trevlig inbjudan från familjen Dunlop/Peak gjorde att vi stannade till hos dem mitt på dagen på deras sommarställe i Matakana. Den svenska flaggan var hissad när vi kom, så vi kände oss riktigt välkomna! Barnen kände sig hemma direkt med kompisarna från skolan, och vi vuxna tog en fika. Lite strandlek och promenad innan vi körde de sista milen hem. 100 mil på en vecka var nu avverkade.  

  

Xmas in the Bay of Islands

Fredagsmorgon cyklade Isak in till arbetet för sista gången och tog farväl till kollegorna under Friday teaching. Pernilla och barnen packade och vid halv tio var Forden fullpackad och vi åkte norrut. Målet var Sandy Bay. På vägen stannade för lunch i Whangarei och tog även en bensträckare i ett naturreservat, Whale bay. Skön promenad genom regnskog tog oss ner till en övergiven strand av högsta kvalitet. Efter ett dopp åkte vi vidare till beautiful Sandy Bay.

Hela familjen vaknade och sprang och tog ett dopp på stranden före frukost. Efter müsli och kaffe på altanen SUP:ade Isak och Lukas runt udden medan tjejerna körde runt och mötte oss på stranden. Vi simmade och paddlade ut till klipporna. Häftigt landskap. Stella, Lukas och Pernilla klättrade upp och hoppade från en fristående klippa ner i böljorna. 

Med en högt stående sol och 30 grader varmt surfade killarna resten av dagen. Endast skavsår och sviktande blodsocker kunde få dem upp ur plurret. Sandy bay är en grymt fin och känd surfstrand. Hel del turister och lokala surfare som hängde i denna bukten mellan dawn n dusk. Efter lite kortspel och vitt vin somnade hela familjen till havets brus. Endast Pernilla var uppe på natten och jagade iväg en vettskrämd opposum som letade mat på altanen. Äckligt!

Vi vaknade mörbultade på söndagen, trötta efter alla strapatser dagen före. Isak dukade upp frukost på brädan och vi satt länge och väl och njöt av den fina utsikten. 

Isak och barnen tog en snabb surf, med Isak på SUPen, Lukas på short board och Stella på en boggey board. Fina små vågor rullade in och vid ett tillfälle tog vi alla samma våg. Vädret var sämre på fm, så vi städade stugan och körde mot nästa destination. 

Alla vägar är smala och slingrande, Stella klagade över sitt illamående, men vi vet fortfarande inte om det beror på åksjukan eller "bara" att hon är uttråkad. Stannade i Kawakawa och åt lunch. Pernilla var fast bestämd att se Friedrich Hundertwassers toalett vilket var denna lilla hålas claim for fame. Ok, ganska fint men.....

Vi lämnade denna stad utan att blicka tillbaka och körde vidare upp mot the bay of islands. Vädret nu mycket bättre och vi kom fram till en fin liten modern turistglad by längst in i denna, för oss, exotiska skärgård. Vi installerade oss på bayview motel, vilket var lika fint som det låter, gick längs strandpromenaden, åt glass och badade. Stella överlycklig då hon hittade en grön "Mauri-sten" på stranden. 

Trots att det nu är 1,5 år sedan Isak hade sommarlov sattes klockan på 06:00 för att njuta av havets stiltje. SUPer tur kring ön utanför vår strand. Fördelen med tidiga mornar är att man är själv och att fiskarna fortfarande är vakna. Såg ett helt gäng med rockor som jagar på grunt vatten. Ganska häftigt för en skandinav. 

Pernilla växlade och sprang längs vattnet bort till treaty grounds, dit vi återvände efter frukost. 1840 skrevs ett dokument mellan Britterna och Maurierna - en överenskommelse som håller än idag. Massor av Nya Zeeländsk historia här, vi tittade in i guvernörens hem och det Mauri tempel som byggts på området. Till familjens förnöjelse fick vi se ett traditionellt Mauriskt framträdande med mycket dansande, sjungande och utsträckta tungor. Fika/lunch på området innan vi åkte hem. 

På eftermiddagen lånade vi kanoter på hotellet och paddlade i sakta mak ut till ön utanför och sol-badade. Spännande att vara på en öde ö ensamma på en egen strand. Resten av lill-julaftonen tog vi det lugnt hemma och grillade hamburgare på altanen.  

Lukas väckte oss på julaftonsmorgon och konstaterade att jul-nissarna har hittat oss. Han och Stella hade fått ngt i strumpan med ett kort på engelska. Reseledaren hade bokat en båtutflykt ut i skärgården. Med fint väder och blankt vatten tog det inte lång tid innan vi såg ett helt stimm med delfiner. Dagen var räddad. 

Båten åkte vidare ut till vändpunkten vid 'Hole in the rock' vilket var ett ganska häftigt naturfenomen som båten körde igenom.

 

Man kan se en stor segelbåt på andra sidan. 

På väg tillbaka stannade vi till i Russel, en annan liten piktoresk by här uppe. För hundra år sedan var det en massa aktivitet med valfångsten i centrum. Lunch och en Santa parad senare åkte vi hem till Paihia igen. Åt på restaurang, sjöng Christmas carols på stan och en kaffe på piren innan läggdags.

God Jul till erder alla. 

Fam Isaksson

Farewell week no 2

Sista veckan i skolan för barnen och på jobbet för Isak. Pernilla var tvungen att gå till sjukgymnasten med sin onda och sneda rygg. Behandling och sen ordinerad stretch och bålövningar. Efter besöket i Browns Bay blev det sushi på stranden. Efter skolan gick vi till rektorn för att tacka med present och blommor.

Stella, Mrs Walsh och Lukas

På tisdagen var det sol och beach picnic på skolan. 400 elever och 100 hjälpande föräldrar vandrade tillsammans ner till Takapuna beach för sandslottstävling och lunch. Imponerad av skolans säkerhetstänk och organisation! Denna eftermiddag passade vi på att ge present och blomma till den stödlärare som barnen haft för att lära sig engelska. Hon har verkligen varit fantastisk! Isak hade med blommor och kladdkaka som han bjöd arbetskollegorna på.

Barnen med Miss Giles

Sista beachseries för oss denna tisdag. Fin och lugn kväll med tomtetema denna gång. Lukas simmade riktigt bra denna gång och ville också passa på att springa. Så han bytte snabbt om och hann vara med på löpningen tillsammans med Stella och ett helt gäng andra barn.

Sista skoldagen och valfri klädsel denna dag. Barnen var ganska dämpade på väg till skolan. De har verkligen trivts i skolan och har haft fantastiska lärare och massor med aktiviteter i och runt skolan. Pernilla hann med en sista fika med tjejerna och ett sjukgymnastbesök på förmiddagen, och Isak jobbade snabbt undan sitt så att vi båda kunde vara med på den sista assemblyn. 

Nationalsången inledde assemblyn och sedan gav rektorn ut diplom till de elever som skulle lämna skolan. Lukas och Stella fick var sitt diplom och kände sig nog lite speciella när de stod där. Tillbaka sen till klassrummen för ett sista farväl av lärarna och kompisarna. Det blev en del tårar! Det var tungt för oss att lämna skolan och alla positiva upplevelser där. Se försökte vi muntra upp stämningen med en glass, men det gick sådär.

Första lediga dagen tillsammans började med att Stella petade pappa i ryggen och sa att det var morgon, ja och klockan var hela 06:30. Detta resulterade i att pappa och barnen gick ner till stranden - joggade och tog ett morgondopp. 

Vi återvände lagom till att träffa Pernilla som hade varit på masterssimningens avslutning med en massa lagkapper. Med fint väder blev det en dag på stranden med SUP:en och små vågor. Barnen hittade lekkamrater från skolan vilket underhöll dem under några timmar, innan vi köpte en glass på vägen hem. Familjen åkte för att se Lukas när han spelade sin och lagets sista Touch rugby match. De vann matchen vilket gjorde att stegen från planen var än lättare. Tråkigt att se vår lille son bli ledsen när vi säger farväl, men med lite perspektiv inser vi att Lukas har trivts här nere.

Nu drar vi på road trip up north över jul och ny år. 

Farewell week no 1 & lucia

Lukas började sin vecka med en school trip till Rangitoto Island. Färja och sen 1 timmes gång upp på vulkanen var häftigt. Kul att vädret var på deras sida denna gången. 

Farmor och farfar var hos oss ytterligare några dagar. Pernilla tog med sig svärföräldrarna till stan för en Harbour cruise. Det uppskattades att se Auckland från havssidan. Tillbaka i hamn lagom till lunch och lite strosande på Queen street. Dagen avslutades med simträning för barnen och farfar.

Farmor & farfar/Rita & Sten

På tisdagen var Pernilla bjuden på ’parent helpers morning tea’ på skolan. Det var ett sätt för skolan att tacka alla föräldrar som engagerat sig och hjälpt till på olika sätt i skolan. Te, kex och jordgubbar och tal av rektorn - ett trevligt sätt av dem att visa sin uppskattning på. Farmor och farfar tog både kaffe och lunch på ett strandkafé med en promenad längs stranden däremellan. Pernilla hade ”jul”-lunch (kycklingsallad) med ett 20-tal andra mammor från skolan. Kul och trevligt! På kvällen var det beachseries för oss som vanligt, medan Sten och Rita åkte till stan eftersom Sten skulle föreläsa.

Tidig morgon och hemfärd för farmor och farfar. Det blev kramkalas och tårar innan taxin kom 05,15 för att köra dem till flygplatsen. När man ändå var uppe kunde man lika väl simträna – så det gjorde Pernilla. Resten av dagen blev mest fix och trix med madrasser och lakan som lånats, tvätt, dammsugning och handling.

Torsdagen var full med olika aktiviteter. På förmiddagen hade Pernilla en SUP-date med tre andra tjejer. Så brädan bars ut genom garaget, över övergångsstället och ner till stranden där vi möttes upp. Det blev en lagom tur med en del snack också. Trevlig start på dagen helt enkelt! Till lunch hade Pernilla bjudit ut 6 vänner som varit så snälla och hjälpsamma mot mig under vår tid här på en farewell lunch. De beställde in skumpa för att skåla i och hade även köpt en liten present till mig - ett litet smycke som betyder vänskap. Ett fint kort hade de också skrivit. Behöver jag skriva att jag fick tårar i ögonen? Även jag hade skrivit ihop några rader till mina nyvunna vänner för att tacka dem och visa min uppskattning för vad de gjort för mig. Lunchen smakade bra, och sen var det dags för oss alla att hämta barnen på skolan.

Ali, Sarah & Penny

Jo & Patricia

Nästa aktivitet var touch-rugby match i Becroft park. Isak hann med att titta mellan cykelturen mellan de två sjukhusen och kvällens jourpass. Det gick bra även denna gång för laget, de vann och Lukas fick göra några touch-downs. Efter matchen var det hem för att duscha, för att sedan gå tillbaka till skolan för picknick och sexornas graduation ceremoni. Kul att få se hur de tackade av sina sexor och alla fick diplom. En social dag led mot sitt slut, och vi somnade gott.

Isak hade en ledig fredag igen. Dagen började med en SUP:er tur och följdes upp av ett simpass tillsammans i havet. Dagens assembly var en ’show case assembly’, vilket innebar uppvisning från skolans olika sång- och musikgrupper. Lukas är med i ’middle team choir’ som sjöng två sånger. Efter dessa framträdanden passade vi på att tacka Stella och Lukas lärare med blommor och presenter som tack för allt de gjort för våra barn. Sista dagen i skolan är annars på onsdag. 

Lukas och Mr Couch

Stella och Miss Waghorn

Eftersom det var strålande väder gick vi alla ner till havet och tog en eftermiddagsglass under ett Nya Zeeländskt christmas tree. 

Middagen tog vi på en thai-restaurang med Diana, Eric, Lily och Noah. Efter middagen gick vi alla hem till oss för att fira lite lucia. Diana hade bakat lussebullar och köpt både glögg och Annas pepparkakor som hon tagit med sig. Det var riktig lyx att få känna svenska julsmaker och få lite julstämning! Tack!

Helgen blev splittrad. Isak hade sin sista helgjour, dvs akutoperatör från morgon till sen kväll. Faktiskt några spännande fall men tyvärr kändes det instängt för att det var riktigt fint väder. 

På plattan framför sjuhuset

Diagnos? 5 p.

Pernilla och barnen tog en lugn morgon och gick sen ner till stranden för lite sol och bad. Efter lunch tog vi bussen in till stan och gick längs med Wynyard Quarter bort mot Silo Park där vi besökte Santa’s bach. Elfs guidade oss runt och barnen fick skriva önskelistor som sedan forslades in till tomten på ett löpande band (se bild!). På området var det även en marknad som vi besökte och efter lite lek i parken var det dags att åka hem igen och ett dopp i poolen.  

Löpande band där önskelistorna sattes fast! :)

Söndag och dags för barnens sista nippers. Det var fint väder och roliga aktiviteter på bådas träning. Som vanligt efter nippers bytte vi om och tog fika/lunch på ett café. Vi gick sen tillbaka till stranden och hämtade brädor för lite surf i shore break. Kvällen blev lugn och barnen hittade en julfilm på TV´n.

Mairangi colours

# 2

Strålande solsken denna måndag och mormor och morfars sista riktiga dag på NZ. Efter lämning på skolan tog vi som inte jobbar bussen till stan, gick längs marinan mer till hamnen. Drog en mycket snabb runda på Maritime Museum, för att visa pappa det han gillar mest – båtar. Halv elva tog vi en Harbour Cruise på 1,5 h. Vi satt uppe på däck och fick en god kaffe serverad. Ibland har man det riktigt bra!

På tisdagsmorgonen sa vi ’hej då’ till mormor och morfar som hade en riktigt lång hemresa framför sig. Efter det flöt dagen på som vanligt, men med fokus på städ och fix inför nästa föräldrabesök på torsdag. På kvällen var det Beach Series igen. Det var en del vågor och blåst, men barnen kämpade på bra som vanligt. 

Det var ett riktigt regn och ruskväder på onsdagen – den dag som Lukas klass skulle åka till Rangitoto Island och gå upp på vulkanen. Pernilla skulle följa med och hjälpa till. Utflykten blev inställd och framflyttad till måndag istället. Hoppas på bättre väder då!

I ett hällregn cyklade Isak till arbetet på torsdagen och återvände blöt som en katt i tid för att byta om och välkomna family nr 2 denna vecka. Mycket trevligt att se föräldrarna efter 7 månaders facetimande. Barnen hade skoldisco i två omgångar, först Stella, och då passade vi på att orientera de besökande runt Takapuna. Himlen sprack upp och vädret lugnade ner sig och detta betydde att vågorna rullade och de flesta surfare on the North shore kom ner för att fånga några vågor. När Lukas lämnats av i skjorta och finshorts gick vi andra hem och tog ett dopp i poolen. Underligt värre att ses och prata igen efter att ha varit långt borta så länge. 

   

Fredagen erbjöd fullt program. Barnen lämnades på skolan efter att ha visat gungor, klätterställningar och handball-banorna. Med växlande molnighet åkte vi först till One Tree Hill för att bjuda på utsikt och Maori-historia. Sedan åkte vi till Newmarket, Parnell och rose garden för att shoppa, äta lunch och se en helt annan del av Auckland. Vi hann även med en snabbvisit till Mission Bay. 

One tree hill

Parnell

Denna dagen hade seniorerna på skolan en fantastisk uppvisning, med Māori sånger inklusive Hakan. Riktigt kul för oss att ta del av. Med skolbarnen trängde vi sen in oss i forden och åkte ner till Devonport för att visa dem Mt Victoria och komponera en frusen yoghurt. Det vimlade av segel i inloppet mellan Devonport och Auckland, maffigt. 

Mount Victoria

På kvällen åt vi middag på stan men föräldrarna och kollega Tim och hans fru Fiona. Blev snack om allt mellan himmel och jord över lamm och Nya Zeeländskt rödvin. 

Isak började som vanligt helgen med en morgon-paddling med Duncan på Mairangi bay. Efter frukost packade vi sen in familj, farmor och farfar i den hyrda bilen. Dagens utflykt gick till Muriwai. Vi spanade på den svarta stranden, de stora vågorna, livräddarna som övade på klipplivräddning och de stora fiskmåsarna - the gannets'. 

Muriwai's svarta strand 

Klipplivräddning

Häckande Gannets på klipporna

Efter lek på både lekplats och i vågor tog vi en kaffe på kaféet. Hemfärden gick via Kerr Farm Vinyard i Kumeu för lite vinprovning igen. Trevligt även denna gång! 

Lördagsmiddagen intogs på en mexikansk restaurang innan vi tog bilen över bron till Ponsonby. Vi strosade i denna mysiga stadsdel för att avsluta på Franklin Road som hade fullt med julbelysning på alla husen. Lite julstämning fick vi faktiskt! 

Franklin Road

Söndagen bjöd på vanligt, dvs växlande väder. Hela familjen åkte till Nippers och barnen blir bättre var gång. Stella sprang in och ut i vågorna och avslutade med att surfa på boogie boards. Lukas hade brädträning, hoppande och ins and outs. Efter att ha visat Browns Bay åkte vi hem och vilade inför kvällen. Sky Tower och middag stod på schemat. Vi hade bokat plats i restaurangen som roterade på 190 m höjd en gång per timme. Värdig avslutning på denna veckan.