Sååå skönt att sova i en riktig säng. Vi fick parkera vår husbil hemma hos en kompis som Isak lärt känna i Auckland. Vaknade vid åtta och tog det lugnt, tog bilen för en tur runt stan och slogs av all förstörelse från jordbävningarna 2010 & 2011. Massor av byggnade som var rivna och lika många till som var avspärrade och skulle rivas. Flera containrar uppsatta för att skydda människor och bilar från ras.
till centrala delarna av stan.
Barnen ville äta sushi så det fick det bli. Fler hotade byggnader bland nybyggda, allt i en salig röra och fullt byggpådrag överallt. Centrum på den sista quaken låg mitt i staden vilket gjorde att stadens katedral hade kollapsat.
Mitt i stan där allt förstörts hade man byggt upp ett område, Re:Start, med alla affärer inhysta i containrar. Modernt och häftigt och lockade oss till shopping.
Mer tur var också att det var en stor festival i stan med gatumusikanter från hela världen. Bägge barnen var uppe på scenen och dansade. Vi besökte området och såg ett par shower innan det började värka i fötterna efter en lång dags promenerande. Nöjda med dagen åkte vi tillbaka, via mataffären, till våra husvärdar. Stella var duktig och tog hand om deras dotter Arabella, medan Lukas blev bästis med deras hund.
Christchurch och våra värdar gjorde våra dagar här minnesvärda, positivt överraskade över sydöns största stad. Mulet och regn körde vi för första gången på länge norrut. Nu känns det, med drygt en vecka kvar i landet, att vi är på väg hem. Fin och snirklande väg genom Canterburys vindistrikt. Fanns många små vinyards att stanna på, men vi pressade vidare och anlände i Kaikoura strax efter lunch. Denna by är känd för sina havsutflykter och valskådning. Vi gick en sväng på byn och tittade i suveniraffärer och fyllde på med några sista saker. Ett par sälar såg vi på nära håll ute på Kaikoura peninsula.
Onsdag, en vecka kvar, känns sjukt konstigt. Vilket fall, vaknade till molnigt väder och vindstilla, ganska annorlunda från gårdagen. Pernillas LBP försvann direkt när himmeln började att spricka upp. Barnen badade i campingens pool och vi sprang varsin sväng.
Lunch intogs på stranden innan vår valutflykt och tjejerna tog varsin åksjuktablett till efterrätt. Väl ute på ett lätt svallande hav fick vi snart se en stor kaskelottval! Imponerande att se den ligga och hämta andan efter att ha varit nere i 45 minuter på 1000 meters djup. Efter en stund vek den neråt igen och visade fenan som alla ville fotografera.
Som bonus fick vi även se ett gäng på ca 100 delfiner kring vår båt. Lekullt gäng som hoppade och lekte.
Lukas mod sjönk när han konstaterade att inte skulle få se någon späckhuggare. Han hade längtat och hoppats på detta i snart 3 månader sedan vi berättat att vi skulle på Whale watching. Ett gäng albatrosser svepte förbi i vinden. Upprymda och skakiga efter havsturen blev det en fika ifrån en utsiktsplats och sedan ett dopp i havet. Vi hittade en strand med kraftfulla shore dumps som slängde upp allt och alla som försökte trotsa vågorna. Barnen tyckte att det var kul, Isak försökte hålla ställningarna och var glad att återvända upp på stranden med två oskadade barn.
Det börjar bli svårt att stiga upp före kl 8 på morgonen, trots tjockleken på madrasserna och trängseln så sover alla länge på mornarna. Efter frukost badade barnen i campingens pool medan vi plockade ihop. Vi fortsatte den östra kustvägen norrut och vägen följde järnvägsspåret och havet. Vi stannade för att se fler sälar som verkar gilla denna kuststräckan och nerifrån bergen kommer inte bara ett vattenfall.
Ett snabbt stopp i Blenheim, största staden i Marlborourgh, och sedan ut en sväng för att titta på vindistriltet. Massor av vingårdar, stora kända och små okända, med oändliga rader av vinrankor.
På kvällen blev det en lokal Savignon till lammburgarna. Vi somnade alla snabbt efter en lång dag med en del tid i bilen och med de salta baden i tankarna. Tidigt i morgon åker vi färjan över till nordön igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar